Syfte med statsbidraget

Syftet med statsbidraget är att stärka den specialiserade psykiatriska vården för vuxna med särskilt fokus på ökad vårdkapacitet.

Vilka kan rekvirera?

Regioner kan rekvirera bidrag.

Hur stort är bidraget och hur fördelas det?

Socialstyrelsen ska betala ut totalt 1 490 000 000 kronor 2026. Enligt regeringsuppdraget ska bidraget betalas ut enligt följande

• 1 140 000 000 kronor för ökad vårdkapacitet i den specialiserade psykiatriska vården för vuxna
• 200 000 000 kronor för att utveckla insatser för att göra vården mer flexibel utifrån patientens behov genom självvald inläggning och
• 150 000 000 kronor för att utveckla insatser för att göra vården mer flexibel utifrån patientens behov genom att skapa mer flexibla övergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.

Vilka villkor gäller för att få ta del av bidraget?

Vi kommer ta fram anvisningar för bidraget.

Villkoren för bidraget styrs av Uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra nationella utvecklingsinsatser för att stärka den specialiserade psykiatriska vården för vuxna med särskilt fokus på ökad vårdkapacitet.

Socialstyrelsen ska föra dialog med respektive region om de insatser som ska genomföras med stöd av bidraget och hur insatserna ska följas upp på regional nivå.
Vidare ska Socialstyrelsen och regionen upprätta en överenskommelse där bl.a. regionens insatser, förväntade resultat och effekter av dessa insatser samt valda uppföljningsmått ska framgå.

Statsbidraget ska, med utgångspunkt i respektive regions identifierade behov, användas för att

1. möta det växande behovet av psykiatrisk vård inom den specialiserade psykiatriska vården för vuxna, särskilt inom heldygns- och tvångsvården där kapaciteten idag inte motsvarar behoven. Detta genom insatser för att öka vårdkapaciteten inbegripet att öka antalet vårdplatser baserat på befolkningens behov och genom att förstärka och utveckla de akutpsykiatriska verksamheterna, såväl psykiatriska akutmottagningar som mobila arbetssätt,
2. göra vården tryggare och mer flexibel utifrån patientens behov genom insatser för att öka möjligheten till självvald inläggning, i enlighet med nationella kunskapsstöd och rekommendationer, och
3. skapa mer flexibla övergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Detta genom strukturerade åtgärder för att stimulera flexibla och gradvisa övergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin baserat på den unges behov snarare än ålder, insatser för att säkerställa en ordnad överlämning mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin samt insatser för att utveckla arbetssätt för att hålla den unge och dennes vårdnadshavare informerade om och vara delaktiga i behandlingen inför, under och i samband med sådana övergångar, även efter barnets 18-årsdag.