Statsbidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst - kommuner

Utlysningsdatum: 2026-02-16
Sista ansökningsdag: 2026-04-01
Tid kvar att ansöka: Stängt för ansökan

Syfte med statsbidraget

Socialstyrelsen ska betala ut statsbidrag till kommunerna under 2026 för att stödja kommunerna i omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Kommunerna får använda medlen till bemanning och kompetenshöjande insatser för att verka i linje med den nya socialtjänstlagens syfte och att på olika sätt stärka förutsättningarna för att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Vilka som kan rekvirera

Samtliga kommuner.

Villkor för rekvisition

Villkoren för statsbidraget styrs av Förordning 2025:1256

  1. Innan ni rekvirerar behöver behörig företrädare (eller en person med fullmakt från denne) ansöka om att bli ombud. Tänk på att vara ute i god tid för att ansöka om att bli ombud.
    Läs mer om ombudsansökan.
  2. Efter att er ombudsansökan beviljats kan ni rekvirera via e-tjänsten. Ni rekvirerar via webbformuläret som ni hittar genom att klicka på ”Ansök nu” för det specifika bidraget som ni hittar under rubriken ”öppna utlysningar” i inloggat läge.

Hur får ni del av medlen?

Läs anvisningarna innan ni fyller i och rekvirerar bidraget.
Anvisningarna för statsbidraget beskriver vad ni kan använda bidraget till, hur ni rekvirerar och vilka villkor som gäller

Anvisningar 2026

Rekvirera nu

Medel att fördela

Det totala beloppet som Socialstyrelsen fördelar för bidragsåret är 2 118 500 000 kronor. Kommunerna får använda medlen under 2026. Medlen betalas ut till kommunerna efter sista datum att rekvirera,1 april.

Fördelningslista 2026

Exempel på användning av statsbidrag till en mer kunskapsbaserad socialtjänst

Åtgärder för verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet 

Statsbidraget kan användas för att utveckla strukturer, system och arbetssätt som stärker kunskapsbasen i socialtjänstens arbete. Det omfattar bland annat strukturerade uppföljningsmetoder (som individbaserad systematisk uppföljning, ISU), brukarundersökningar, forskningssamarbeten och invånardialoger. Medel kan också riktas till digitalisering, förbättrade verksamhetssystem, områdesdata, strukturerad dokumentation och kvalitetsledningssystem. Tillsammans ger detta bättre förutsättningar att bedriva en trygg, rättssäker och kunskapsbaserad socialtjänst.

Kunskapsbaserat arbetssätt

Kommunen kan använda statsbidraget till att utveckla ett mer kunskapsbaserat arbetssätt inom socialtjänsten, där bästa tillgängliga kunskap från forskning, professionell erfarenhet och den enskildes erfarenheter och önskemål vägs samman. Medlen kan användas för utbildningar, handledning, strukturerad reflektion och för att utveckla rutiner som stödjer användningen av kunskapsstöd i det dagliga arbetet. Statsbidraget kan även användas för att pröva, följa upp och vidareutveckla lovande arbetssätt samt för individbaserad systematisk uppföljning av insatser och resultat. Därutöver kan medlen stödja arbetet med att dokumentera, sprida och använda beprövad erfarenhet, till exempel genom gemensamma metoder och kollegialt lärande. Statsbidraget kan användas för att utveckla en mer evidensbaserad praktik (EBP).

Implementering av strukturerade arbetssätt

Statsbidrag kan användas för att införa och vidareutveckla strukturerade arbetssätt som Individens behov i centrum (IBIC) eller motsvarande. Arbetssättet innebär mer systematisk kartläggning, dokumentation och uppföljning av individers behov och insatser genom exempelvis individbaserad systematisk uppföljning (ISU).  Medlen kan täcka kostnader för utbildning, anpassning av rutiner och uppföljning. 

Utökade brukarundersökningar 

Statsbidrag kan finansiera utveckling av brukarundersökningar med möjligheter att lägga till lokalt relevanta frågor. Genom att fördjupa frågorna kan kommunen få bättre kunskap om hur insatsernas tillgänglighet, kvalitet och bemötande upplevs. Resultaten kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet och som underlag för prioriteringar.

Deltagande i forskningsprojekt 

Statsbidrag kan möjliggöra medverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt, till exempel NUSO eller liknande satsningar. Deltagande ger tillgång till aktuell kunskap, strukturerade utvärderingar och jämförelser med andra kommuner. Medlen kan användas till personalresurser, datainsamling och återföring av resultat. Erfarenheterna kan därefter omsättas i utveckling av lokala arbetssätt och metoder. 

Invånardialoger och sommarjobbare som kunskapskälla 

Statsbidrag kan användas för att organisera invånardialoger om socialtjänstens uppdrag, tillgänglighet och utvecklingsbehov. Kommunala sommarjobbare kan involveras i att samla in erfarenheter och synpunkter från invånare genom intervjuer, enkäter eller dialogaktiviteter. Aktiviteten ger ett bredare underlag om hur socialtjänsten uppfattas och vilka hinder som finns. Medlen bidrar samtidigt till att öka ungas kunskap om socialtjänsten. 

Kommunikation, klarspråk och tillgänglig information 

Statsbidrag kan finansiera utveckling av information om socialtjänstens stöd i klarspråk, i samverkan med kommunikationsfunktioner. Det kan innefatta översyn och uppdatering av kommunens webbplats, inklusive tillgänglighetsanpassning och översättning vid behov.

Objektspecialist, digitalisering och verksamhetssystem 

Statsbidrag kan användas till att anlita eller avsätta resurser för objektspecialist kopplat till socialtjänstens verksamhetssystem. Funktionen kan stödja strukturering av data, utveckling av uppföljning och anpassning av systemet till nya arbetssätt. Medlen kan också användas till digitaliseringsinsatser som förbättrar handläggningsprocesser, dokumentation och e-tjänster. Detta ger bättre förutsättningar för uppföljning och kunskapsbaserat beslutsfattande. 

Områdesdata och lokal analys 

Statsbidrag kan finansiera utveckling av områdesdata för att beskriva lokala förutsättningar och följa utvecklingen för socialtjänstens målgrupper geografiskt. Genom att kombinera olika datakällor kan kommunen få bättre underlag för förebyggande och tidiga insatser. Analysen kan användas i planering, resursfördelning och samverkan med andra verksamheter.

Kvalitetsledningssystem

Statsbidrag kan användas till att utveckla eller förstärka kvalitetsledningssystem inom socialtjänsten. Det kan omfatta rutiner och processer för uppföljning, avvikelsehantering, systematiskt förbättringsarbete och dokumentation av metoder. Medlen kan också användas för att tydliggöra ansvar, säkerställa enhetlig tillämpning av rutiner och skapa stödmaterial som underlättar ett strukturerat kvalitetsarbete i vardagen.

FoU och regionala stödstrukturer

Statsbidrag kan även stödja projekt och samverkan med regionala stödstrukturer och Forsknings- och utvecklingsenheter (FoU-enheter). Medlen kan till exempel användas för att delta i gemensamma satsningar som ”skatta läget”, ta fram regionala lägesbilder och medverka i lärprocesser, nätverk och praktiknära utvecklingsarbete.

Insatser utan individuell behovsprövning

Statsbidraget kan användas för att för att utveckla och tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning (IUB)

Bemanning och personalförsörjning 

Statsbidraget kan användas för att pröva och förstärka funktioner och bemanning som möjliggör tidiga, samordnade och förebyggande insatser. Exempel är uppsökande arbete, koordinatorfunktion, familjestöd, samhällsvägledning, anhörigstöd och familjecentral. Medlen kan även användas i arbetet med att bedöma om och hur en metod eller arbetssätt ska införas samt ge stöd till implementeringen av denna.

Arbetet utformas utifrån lokala behov och med fokus på långsiktigt hållbara strukturer. 

Uppsökande arbete socialpsykiatri och skadligt bruk/beroende

Medlen kan bidra till att utveckla gemensamma metoder och samordnade arbetssätt över olika verksamhetsgränser. Exempelvis kan statsbidrag användas för att pröva en pilotverksamhet med uppsökande och lättillgängligt stöd inom socialpsykiatri samt skadligt bruk och beroende. Inriktningen är målgruppsanpassade arbetssätt för personer med psykisk ohälsa, skadligt bruk/beroende och funktionsnedsättning. Arbetet utformas utifrån identifierade behov i den egna verksamheten och utifrån bästa tillgänglig kunskap om effektiva förebyggande och tidiga insatser. 

Pilot med koordinator för unga med svagt föräldra-/nätverksstöd

Statsbidrag kan möjliggöra utveckling av arbetssätt som stödjer och koordinerar ett arbete som riktar sig till unga som har begränsat stöd från föräldrar eller nätverk. En sådan funktion samordnar insatser kring den unge för att stärka förutsättningarna för ett mer självständigt vuxenliv. Funktionen kan användas både förebyggande och i samband med övergångar från placering eller mer omfattande stöd. Syftet är att minska risken för återkommande eller tyngre insatser genom bättre planerade och samordnade stödinsatser. 

Förstärkning av familjestöd med familjebehandlare 

Statsbidraget kan bidra till förstärkning med ytterligare familjebehandlare. En sådan förstärkning kan skapa utrymme för mer uppsökande och förebyggande arbete med familjer.

Familjecentral 

Statsbidraget kan användas för att etablera, utveckla eller förstärka familjecentraler. En familjecentral samlar mödra- och barnhälsovård, öppen förskola samt socialtjänstens förebyggande och föräldraskapsstödjande arbete. Verksamheten utformas som en lättillgänglig och tidig insats för barnfamiljer. Syftet är att tidigt uppmärksamma behov av stöd och därigenom motverka att problem fördjupas. 

Utveckla anhörigstöd 

Statsbidrag kan användas för att skapa förutsättningar att förstärka anhörigstöd till personer som stödjer barn, vuxna eller äldre med omfattande behov. Det kan handla om fler anhörigkonsulenter, utökade gruppverksamheter eller förbättrad samordning av stödformer.

Stabs- och stödfunktioner för omställning 

Statsbidrag kan även användas för att finansiera stabs- och stödfunktioner kopplade till omställningen. Exempel är projektledning, processledning, analysstöd, förändringsledning, metodstöd, juridiskt stöd och kvalificerade utredare. Dessa funktioner kan stödja verksamheterna i att utveckla arbetssätt, ta fram underlag och följa upp resultat.

Brottsförebyggande arbete

Kommunen kan använda statsbidraget för att stärka det lokala, kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, i nära samverkan med exempelvis polis, skola, civilsamhälle och andra aktörer. Medlen kan användas för att analysera lokal problem- och riskbild, till exempel genom kartläggningar, lägesbilder och systematiska uppföljningar av brotts- och trygghetsdata. Statsbidraget kan också möjliggöra utveckling, genomförande och uppföljning av tidiga och riktade insatser för barn, unga och andra riskgrupper.

Kompetenshöjande insatser för personal

Statsbidraget kan användas till olika former av kompetenshöjande insatser, som respektive kommun identifierat behov av ökad kunskap inom. Det kan exempelvis handla om kompetensutveckling om evidensbaserad praktik, vetenskap och beprövad erfarenhet (t.ex. med stöd av Socialstyrelsens lärstöd och filmade föreläsningar om beprövad erfarenhet) på Kunskapsguiden. Men även andra utbildningar som ABC och Komet (föräldrastödsprogram) och utbildningar i bedömningsmetoder med mera.

Statsbidraget kan användas till utbildningar och kompetensutveckling som stärker jämställdhet, jämlikhet, normmedvetenhet och brukarinvolvering. Det innefattar satsningar på bland annat jämställdhetsintegrering, normkritik, HBTQI-kompetens, tjänstedesign med mera. Vidare kan medlen användas till att stärka ledarskap i förbättringsprocesser och öka kunskapen om ny lagstiftning. Insatserna bidrar till att personal och chefer får bättre förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat och rättssäkert. 

Jämställdhetsintegrering 

Statsbidrag kan användas till utbildningsinsatser i jämställdhetsintegrering som metod för verksamhetsutveckling.  Utbildningen kan ta utgångspunkt i genomförda kartläggningar där skillnader i bemötande, tillgång till insatser eller resultat identifierats. Medlen ger möjlighet att stärka personalens förmåga att beakta jämställdhet och jämlikhet i planering, genomförande och uppföljning av insatser.

Normkritiskt arbete och HBTQI-kompetens 

Statsbidrag kan finansiera utbildning i normkritiskt förhållningssätt med fokus på HBTQI+ inom exempelvis vuxenområdet. Utbildningen kan även kombineras med certifieringsprocesser om kommunen bedömer det som ändamålsenligt. Syftet är att stärka personalens kunskap om hur normer påverkar bemötande, tillgänglighet och trygghet för olika grupper.

Normkritik med fokus på olika minoriteter

Statsbidrag kan användas till fortbildning i normkritiskt arbete relaterat till nationella minoriteter, etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättning och andra grupper som riskerar utsatthet. Kompetensutvecklingen kan till exempel omfatta rättighetsperspektiv, diskrimineringsgrundande faktorer och praktiska exempel från socialtjänstens vardag.

Tjänstedesign och brukarinvolvering 

Statsbidrag kan finansiera utbildning i tjänstedesign för chefer och medarbetare. Tjänstedesign innebär ett strukturerat arbetssätt för att utforma tjänster och insatser utifrån brukares och invånares erfarenheter och behov. Utbildningen kan kopplas till pågående utvecklingsarbeten i verksamheten.

Utbildning i förändringsledning för chefer 

Statsbidrag kan ge möjlighet att erbjuda chefer och ledningsfunktioner utbildning och handledning i förändringsledning. Innehållet kan inriktas på att leda omställning mot mer förebyggande och kunskapsbaserade arbetssätt samt stärkt samverkan. Stödet kan kopplas till pågående lokala utvecklingsprojekt för att underlätta praktisk tillämpning.

Kunskap om ny socialtjänstlag 

Statsbidrag kan användas till kunskapshöjande insatser om ny socialtjänstlagstiftning riktade till både förtroendevalda och berörda verksamheter. Det kan omfatta socialtjänsten, skola, bostadsbolag och andra aktörer som berörs av den förebyggande inriktningen. Insatserna syftar till att skapa en gemensam förståelse för uppdrag, ansvarsfördelning och samverkansbehov. Medlen kan därmed underlätta en samlad lokal omställning. 

Hur ska statsbidraget återrapporteras?

Mottagare av statsbidrag ska återrapportera hur bidraget har använts.

Socialstyrelsen skickar ett återrapporteringsformulär via e-post till kommunens registrator. Det är därför viktigt att ni säkerställer att mejlet når rätt funktion i organisationen.

Återrapporteringen görs via ett webbaserat frågeformulär som skickas ut i början av 2027.

Ni ska kunna visa hur ni har använt bidraget

Kommunen ska kunna lämna in underlag som möjliggör att Socialstyrelsen kan göra en fördjupad granskning av statsbidragets användning (Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning).

Den kommun som inte kan lämna ett sådant underlag kan bli helt eller delvis återbetalningsskyldig.

Vilka underlag kan kommunen behöva lämna in?

•Utdrag ur huvudbok/kontoutdrag. Det bör finnas ett eget kostnadsställe, projektkod, ansvarsställe eller objektkod för statsbidraget. Redovisningen måste vara tydlig, spårbar och överblickbar.
•Underlag som styrker kommunens genomförda insatser.
•Fakturor som styrker nedlagda kostnader. Fakturorna ska vara tydliga och beskriva vad kommunen har betalat för.
•Lönespecifikationer och/eller anställningsavtal som styrker lönekostnader.

Återrapportering av 2025 års statsbidrag

Ni ska lämna en återrapportering av hur mottagna medel har använts till Socialstyrelsen. Återrapporteringsformuläret görs via ett webbaserat frågeformulär som skickades till kommunens registratur den 2 februari 2026. Sista återrapporteringsdatum är den 2 mars 2026.

Om du vill förbereda kommunens svar kan du ta del av frågorna i denna läsversion av frågorna i återrapporteringsformuläret.

Information om nya Socialtjänstlagen

En ny socialtjänst - meddelandeblad

Nya socialtjänstlagen - tema på Kunskapsguiden

Ny socialtjänstlag 2025 – förberedelser och förändringar

Frågor och svar om den nya socialtjänstlagen

Kontakt

Socialtjänstlag