Behöver man bifoga en gemensam plan när man rekvirerar statsbidraget?

Nej. Planen som avses vid rekvisitionen är att ni ska ange vilka insatser ni avser att genomföra under året, samt vilka kommuner och/eller regioner ni ska samarbeta med. Socialstyrelsen kommer inte att begära in något ytterligare underlag vid rekvisitionstillfället. Socialstyrelsen förutsätter att det finns en gemensam plan för arbetet med insatser som genomförs i samverkan och kan komma att begära in denna i samband med att bidraget följs upp.

Vad avses med ”fokus på primärvård”?

I propositionen Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (2019/20:164) framgår att tillgängligheten och kontinuiteten i primärvården ska öka, att patienter ska bli mer delaktiga och vården mer personcentrerad.

Med primärvård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper.

Regioner kan använda Verksamhetsindelning VI2000 som ett stöd för att tydliggöra vilka verksamheter som ingår i primärvården.

Läs mer om Verksamhetsindelning VI2000 här

För kommunerna är ansvaret för hälso- och sjukvård i regel på primärvårdsnivå.

Kan någon annan rekvirera statsbidraget åt oss som kommun eller region?

Nej. Varje kommun och region måste själva rekvirera och ansvarar för att följa förordningen. Däremot kan man använda statsbidraget för arbete i olika samverkansformer, exempelvis Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS).

Kan de regionala samverkans- och stödstrukturerna bistå kommunerna med att genomföra insatser och följa upp arbetet med omställningen till god och nära vård?

Ja, de Regionala samverkans- och stödstrukturerna kan fortsätta att stödja arbetet med god och nära vård på uppdrag av kommunerna som då kan behöva bistå med finansieringen av RSS med exempelvis statsbidraget för god och nära vård.

Är uppföljningen samma sak som återrapporteringen?

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Detta är inte att förväxla den återrapportering som kommer att ske kopplat till användningen av statsbidraget.

Två olika enkäter har skickats ut till regioner och kommuner av Socialstyrelsen. Den ena enkäten gäller återrapportering av statsbidrag och den andra gäller uppföljning av omställningen till en god och nära vård. Enkäten om återrapportering av statsbidrag är obligatorisk att besvara för de regioner och kommuner som har tagit emot statsbidrag. Detta eftersom mottagare av statsbidrag är återrapporteringsskyldiga. Sista svarsdatum för enkäten för statsbidraget är den 12 mars 2026. Den andra enkäten syftar till att följa upp hela omställningen till en god och nära vård, inklusive insatser som inte är kopplade till statsbidraget. Enkäten är frivillig att besvara och sista svarsdatum är den 4 mars 2026. Regionernas och kommunernas svar har stor betydelse för att Socialstyrelsen ska kunna lämna en heltäckande bild av utvecklingen av omställningen.

Får statsbidraget användas för samfinansierade aktiviteter mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård?

Ja. Statsbidraget för god och nära vård ska gå till insatser som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Omställningen till god och nära vård innebär nya arbetssätt. Kombinationstjänster och team med deltagare från olika huvudmän är exempel på den typen av arbetssätt. Varje kommun och region måste dock själva rekvirera och återrapportera sin del.

Får statsbidraget användas till redan pågående aktiviteter?

I förordningen framgår att statsbidraget ges i syfte att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Många insatser för att utveckla god och nära vård med fokus på primärvården är redan i gång, och har tidigare finansierats med bidrag enligt överenskommelser mellan regeringen och SKR. Bidraget får användas till pågående insatser för att utveckla god och nära vård med fokus på primärvården.

Får statsbidraget användas till aktiviteter som omfattar munhälsa inom primärvården?

Ja. Munhälsa är en integrerad del av den allmänna hälsan och välbefinnandet och delar riskfaktorer med andra kroniska sjukdomar - exempelvis kostvanor, tobak och alkohol. Aktiviteter som omfattar munhälsa kan därför inkluderas i hälso- och sjukvårdens utveckling mot en god och nära vård.

1. Kontinuitet i primärvården, inklusive fast läkarkontakt

- ökar tillgången till läkare i primärvården som arbetar som fast läkarkontakt.

- leder till att fler individer får en fast vårdkontakt.

- inför och utvecklar strukturerat teamarbete med fokus på kontinuitet.

-gör det enkelt för patienter att ta reda på vem som är fast läkarkontakt / fast vårdkontakt i primärvården.

-utvecklar och inför fast läkarkontakt för personer som bor på särskilda boenden för äldre eller LSS-boenden.

2. Tillgänglighet i primärvården

- utvecklar och inför mobila och digitala arbetssätt i primärvården

- utvecklar och inför arbetssätt med konsultationer mellan specialiserad vård och primärvård.

- utvecklar läkarmedverkan kommunal hälso- och sjukvård.

- utvecklar och stärker den medicinska kompetensen för övriga professioner inom den kommunala hälso- och sjukvården för att kunna omhänderta patienter med ett större vård och omsorgsbehov.

- ökar öppettider och minskar väntetider.

3. Förebyggande och hälsofrämjande arbete i hälso- och sjukvården

- utvecklar arbetssätt för att stödja tillämpningen av rekommendationerna i nationella riktlinjer för levnadsvanor.

- utvecklar arbetssätt för att förebygga ytterligare ohälsa hos personer med kroniska sjukdomar.

- utvecklar hälsofrämjande och förebyggande insatser till grupper med särskild risk för ohälsa samt är svåra att nå.

4. Habiliterande och rehabiliterande arbete i hälso- och sjukvården

- utvecklar strukturerade insatser som ökar tillgången till rehabilitering och habilitering för patienter med komplexa behov.

- främjar tidiga bedömningar av rehabiliteringsbehov.

-stödjer användandet av rehabiliteringsprocessen.

- inför och utvecklar teamarbete inom rehabilitering och habilitering.

5. Personcentrering av hälso- och sjukvården

- gör att patienten får information om vårdkontakter och planerade vård- och omsorgsinsatser.

- organiserar hälso- och sjukvården utifrån patientens perspektiv, genom ökad patientmedverkan i strategisk planering och beslut.

- ökar hälsolitteraciteten bland patienter och invånare.

- ökar egenmakt genom möjlighet till egenmonitorering.

6. Planering och samverkan mellan kommun och region för hälso- och sjukvården

- gör att samverkan mellan kommunerna i länet stärks genom användning av Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS).

- gör att samverkan mellan regionen och kommunerna i länet stärks.

- utvecklar och beslutar om gemensam plan som bidrar till en huvudmannagemensam och samordnad omställning till en god och nära vård.

- inför avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård.

- inför avtal och överenskommelser om andra resurser än läkare mellan huvudmännen.

7. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården

- underlättar införandet av nya arbetssätt inom omställningen till en god och nära vård.

- möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.

- genomför utbildning inom områden relevanta för en god och nära vård.

- utvecklar schemaläggning som förbättrar förutsättningarna för kontinuitet och tillgänglighet.

- minskar behov av inhyrd personal.

- utvecklar länsgemensam kompetensförsörjningsplan.

- minskar sjukfrånvaron.

8. Utveckling av primärvården i landsbygd och glesbygd

- inför och utvecklar nya arbetssätt och modeller som är ändamålsenliga för vård och omsorg vid stora geografiska avstånd.