Statsbidrag för 2023 för subventioner av familjehemsplaceringar

Går det att få exempel på hur medlen kan användas?

Ja, Statsbidraget kan exempelvis användas till utvecklingssatsningar i kommunen inom följande områden:

• Stärka förutsättningarna för att familjehemsplacerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård, tandvård och obruten skolgång
  Barn i familjehem har generellt sett större hälsoproblem och större behov av hälso- och sjukvård och tandvård än andra barn. Dessa barn löper också större risk att i vuxen ålder drabbas av drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Det är också vanligt att barnen har svårigheter att genomföra en obruten skolgång. Samtidigt visar forskning att en välfungerande skolgång är en av de viktigaste faktorerna för ett barns utveckling. Nyligen publicerade rapporter visar att socialtjänsten behöver vidareutveckla arbetet med att tillgodose de familjehemsplacerade barnens behov (Uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för placerade barn att få tillgång till en god hälso- och sjukvård, tandvård och obruten skolgång, Socialstyrelsen 2020).
• Utveckla arbetet med rekrytering och utredning av familjehem och jourhem
  Det finns behov av att utveckla arbetet med rekrytering och utredning av familjehem. Det har framkommit i Socialstyrelsens kontakt med kommuner och regioner och har också uppmärksammats i kontakten med SKR. SKR lyfter regional samverkan som ett sätt att effektivisera arbetet i rapporten ”Framgångsfaktorer vid rekrytering av familjehem” (2019). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i sin rapport ”Barns rätt till familjehemsvård av god kvalitet” (2017) bedömt att det finns brister i familjehemsutredningarna och att matchning mellan barn och familjehem inte alltid görs. De skriver att familjehemsutredningen är ett viktigt underlag för att kunna göra en bra matchning. När utredningen brister försvårar det möjligheten att göra en bra matchning. Att familjehem är väl utredda och lämpliga för det unika barnet är centralt för att vården ska fungera och barnet få sina rättigheter tillgodosedda. Familjehemsutredningen är också ett viktigt underlag för att bedöma familjehemmets behov av stöd och utbildning för sitt uppdrag som familjehem.
  
  Socialstyrelsen har tagit fram stöd för arbetet (webbsidan Min insats, Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten, BRA-fam, Familjehemsvinjetter).
  
  
• Ökat trygghet och stabilitet för långsiktigt placerade barn
  Intentionen i svensk lagstiftning är att barn i familjehem ska återförenas med sina föräldrar när syftet med vården är uppnått, men ibland är det av olika skäl inte möjligt. En del barn behöver bo i en annan familj en längre tid, kanske hela sin uppväxt. Kommunens utvecklingsarbete rörande denna grupp av barn kan gälla:
  • rekrytering och matchning av familjehem som kan möta behov hos denna grupp barn
  • uppföljning som innefattar dialog med berörda och bedömning av barnets boende på längre siktvårdnadsöverflyttning och adoption

(Uppdrag om kunskapshöjande insatser om adoptioner m.m. inom familjehemsvården Socialstyrelsen 2020.)

• Informera familjehemsplacerade barn om deras rättigheter samt ta del av deras erfarenheter för att utveckla familjehemsvården på verksamhetsnivå
  Barn i familjehem har rätt att få information, komma till tals och få sina åsikter beaktade. Det framgår av den lagliga regleringen inom området. Olika rapporter visar att socialtjänstens arbete behöver vidareutvecklas inom detta avseende.
  En granskning som IVO gjorde av familjehemsvården visade likväl att socialtjänstens verksamhetsuppföljning ofta brister och att barnens erfarenheter och synpunkter inte tillräckligt beaktas (IVO, 2017).
  
  Barn och unga med erfarenhet av familjehemsvård har värdefulla erfarenheter som kommunerna kan använda sig av i arbetet med att utveckla kvaliteten i verksamheten. Modeller för hur dessa erfarenheter kan tas till vara kan utvecklas inom ramen för kommunens arbete med systematisk uppföljning (Socialstyrelsen 2021, www.kunskapsguiden.se/SU-stod).
  
  Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en nationell brukarundersökning med syftet att låta familjehemsplacerade barn komma till tals och beskriva sina erfarenheter under pågående placering. I mars 2021 publiceras resultatet av undersökningen där 341 barn berättar om hur de upplever sin situation. Barnens erfarenheter skapar kunskap som socialtjänsten kan använda som stöd för att utveckla och stärka familjehemsvården.
  
  
• Öka förutsättningarna för familjehemsplacerade barn och unga att ha ett välfungerande umgänge med föräldrar och andra närstående
  Barnets ursprungliga familj är ofta en viktig del i barnets liv. Att barnet får behålla kontakten med denna kan bland annat ge barnet en kontinuitet i situationen och tillgång till identitet och rötter. Det kan även göra själva placeringen mer stabil. Att barnet har rätt att träffa sina föräldrar är inte nödvändigtvis samma sak som att barnet också har behov av att träffa dem. Vad som är bäst för barnet ska alltid vara avgörande.
  
  Socialstyrelsen har tagit fram olika typer av material för att stödja kommunerna i arbetet. Statsbidrag till kommunerna kan stödja implementeringen av materialen (Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående samt guider för positivt umgänge m.m.).
  
  
• Stöd till biologiska föräldrar som har sina barn placerade i familjehem
  Stöd till biologiska föräldrar är viktigt ur ett barnperspektiv. Det kan bland annat avlasta de barn som oroar sig för sina föräldrars situation och bidra till en tryggare placering. Det ökar också förutsättningarna för att uppfylla lagens intention om att barnet ska kunna flytta tillbaka till föräldrarna. Att föräldrarna uppmuntras att vara delaktiga och att de får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i barnens liv även om återförening inte är möjlig. (SOU 2015:71, Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten, Grundbok i BBIC )
  
  
• Stöd till barn och familjehem under pågående placering
  Familjehem har enligt socialtjänstlagen (SoL) rätt till råd, stöd och den utbildning de behöver för att kunna genomföra sitt uppdrag. Förbättrat stöd och utbildning till familjehemmen har varit en ständigt återkommande fråga i Socialstyrelsens kontakter med olika familjehemsorganisationer under åren. Socialtjänsten behöver ge förutsättningar för familjehemmen att kunna tillgodose barnens behov.
  Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehems¬föräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familjehem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen.
  (Ett hem att växa – grundutbildning för familjehem, Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn, SBU 2017)
  
  
• Utveckla familjehemsvården genom systematisk uppföljning av verksamhetens olika delar
  Vi uppmuntrar att verksamheter integrerar systematisk uppföljning som en del av utvecklingssatsningarna och idag finns det gott om stöd för att bedriva uppföljning. För frågor om vad systematisk uppföljning är och hur en specifik uppföljning kan planeras och genomföras hänvisar vi till https://www.kunskapsguiden.se/SU-stod
  Mer information finns på Kunskapsguiden.se

Får vi använda medlen till placeringskostnader?

Ja, bedömer kommunen att placeringskostnader uppfyller syftet med uppdraget så kan medlen användas till detta. För ytterligare information om syftet med bidraget se anvisningarna.

Vad ingår i beräkningen av fördelningsnyckeln?

I fördelningsnyckeln för 2021 ingår:

• Räkenskapssammandraget för kommuner rörande familjehemsvård (2019)
• Andel barn placerade i familjehem i relation till befolkningen i kommunen åldersgrupp 0–20 år (2019)
• Andel barn placerade i jourhem i relation till befolkningen i kommunen åldersgrupp 0–20 år (2019)
• Andel av biståndsmottagare i kommunen som uppbär ekonomiskt bistånd (2019)
• Andel arbetslösa i kommunen (2019)